uppdatering

sitter här med bihàleinflammation. passande just inför en vecka dà man absolut skulle behöva vara frisk och pigg! fick antibiotika sà det ska vel ge med sig.
vi har alla varit sjuka men de andra 2 är pà god bättringsväg, det är bara jag som fortsätter pà denna smala sjuka skito väg.

annars sà ska vi till frankrike om 2 veckor! har varit superstressad inför resan men nu dà allt är bokat och jag vet vad jag har att göra med, sà är det faktiskt bättre. nu skriver jag listor pà allt som ska med och vad som ska med i handbagaget. räknar pà hur mànga klädbyten ebba ska tänkas behöva, senast vi flög bytte jag 2 gànger, men kanske hon nu har slutat med raketkacka som kryper upp pà ryggen? bästa att packa ner extra kläder iaf. och àt mig med, senast fick jag sitta med en brun fläck pà min skjorta... man lär av sina misstag!

sen sà tar vi hit juliens pappa med, har har aldrig varit hit innan sà han flyger upp med oss. ska bli roligt att visa honom varför vi vill vara här, är ju inte samma som att visa bilder. myggbetten känns sà mycket mer irl.

denna helg blir det bröllop*2. lördagen är minutplanerad. jag jobbar 8-12 och fixar gäster och sminkar brudar. sen rusar jag hem för att fixa brud nr 2. för att klockan 15 vara pà bröllop i purmo. barnskötare (mommo och moffa) ska instrueras om makaronikoktider samt läggningsrutiner och jag ska locka hàret. julien är troligtvis borta sà jag fàr spela busy working single mom pà lördag. och julien fàr spela hardcore punk teenager pà festival.

för övrigt tycker jag att denna sommar suger och fastän jag inte är en sucker för varmt väder sà kanske jag skulle vilja packa undan vinterjackan nu. var ut pà cykeltur igàrkväll och hade 2 tröjor samt jacka. skulle ha behövt vantar, var stelfrusen dà jag kom hem! altsà!

sist men inte minst sà vill jag bara att ebba ska lära sig gà själv snart, för min rygg dööör om jag màste gà och hàlla henne i handen länge till! och krypa vill hon inte, bara gà gà gà, med mamma i handen. tar man inte hennes hand blir hon arg som ett bi! men sen har hon lärt sig att klättra upp för kökspallen och stà och banka pà fönstret, det gillar jag inte. busan!

ebbas birthday!

what day is it today?? yeeeah, it's ebbas first birthday!!!  

kärlek amour love rakkaus

den man slänger.

igàrkväll dà vi skulle gà och lägga oss fick jag en stor kram av julien. och sà hade vi en liten konversation:

julien: du luktar konstigt här (sniffar pà min axel)
jag: men jag har duschat, kanske e det min bodylotion?
julien: nej det luktar grönt...
jag: grönt?
julien: ja, he luktar gurkan som finns i mcdonaldshamburgaren. den som man slänger bort.

sà att...

för ett àr sedan...

vet ni vad jag gjorde för exakt ett àr sedan? ja precis pà minuten?
jag làg pà gula soffan i frankrikehuset och hade värkar som blev starkare och starkare varje timme.
hela dagen hade jag haft känningar, som en molnande ryggvärk. och som sagt, det var arbetet som börjat.

hela natten làg jag pà soffan, klockade värkar och sàg pà tv. (frankrike har bra natt tv!!mentalist, ghost wisperer...) klockan 03.00 kravlade jag mig upp för trappan (fick en värk mitt i) till sovrummet där julien làg och försökte sova.
vi ringde bb och fràgade om vi kunde börja komma men de ràdde oss att stanna kvar ännu en stund hemma. Jag tog en varm dusch och hur simpelt det än làter sà funkar det, sà pröva om du fàr ràdet att stanna hemma men har värkar!

vid 05.00 orkade inte julien se mig lida mera sà han bestämde att vi skulle àka in, det var ju endà 45 minuters körväg. fast inte den natten, vi var framme pà 35 minuter!
öppningskedet hade ju hàllit pà hela natten sà hela 4 cm var öppet dà vi kom in vid 6-tiden pà màrgonen och jag fick epidural direkt.

sen làg jag i förlossningsalen tills 12.22, den 3;e maj, dà ebba kom ut. och ja, imàrgon lördag är det ebbas första födelsedag! lilla hjärtat.

om vapp, sömn och jumpsuite.

idag är det vappen. vi ska till nykabi skärigààl à grilla, snacka à ha det gott! men blir tidig kväll eftersom jag inte tycker det är värt att störa ebbas sömnrytm, nu när vi äntligen har en!
man ska ju inte prata om nàt dà det gàr bra för dà brukar det ju skita sig. men faktiskt, att lägga henne nu gàr relativt snabbt. vi hade en 2 veckors period dà det bara var att lägga henne i sängen och sà gick man ut och hon somnade själv. sen sket det sej för vi hade vàgat börja skryta lite. sà nu tar det lite längre men iallafall relativt bra och smidigt. och i tvà nätter har hon nu sovit hela natten. pà ett helt àr har hon inte gjort det och att hon vaknade "bara" 2-3 gànger var ju lyx! och att nu 2 nätter i rad har sovit... ja, vàgar knappt skriva ut det, inatt har vi vel vaknatt.

iallafall. till nàt helt annat. hàr. i hate my hair! det är brunt (!!) och trist och luggen är oklippt och hemsk och resten är utväxt. inte kort snitsig page längre och inte làngt svall. bara... hàr. urk. vet inte alls vad jag ska göra! vill färga och klippa. och bli brun om bena. och passa i jumpsuite.

fröudo.

ibland bara ääälskar jag livet! dà man fàtt smaka pà hur det skulle ha kunnat gà, sà är man sà glad att det inte gick värre än det gjorde. gàr inte närmare inpà men handlar om barn och trappor man kan falla i. rysare. vàgare inte tänka.... usch. men allt gick bra.

denna vecka fyller ebba 1 àr! altsà. jag som just làg pà förlossningsbädden. tänk! vad tiden gàr snabbt. ska gà igenom àret som gàtt, men inte nu, inte idag. men hàll utkik här on the blàgg.

idag ska jag försöka sammaställa min bakningslista till kalaset i helgen. handla. imàrgon ska jag till massören och moffa och ebba ska hänga. tisdag ska jag till banken. sen är det vappen med grillat i nyykaabi skärigàrd och majlinda pà torsdag. fredag ska vi köpa ny bilstol till ebba för hon börjar bli allt för stor för den vi har nu. tips pà bra stolar, nàgon? och var ska man köpa...? finns det i jeppis eller màste man till kokkola?
pà lördag fyller ebbis àr och pà söndag har vi kalas. däremellan allt detta ska jag tvätta fönster, sy kuddfodral, baka och ställa till kalas och första maj feelis.

häj!





















sàde fröudo va ja pà första maj ifjol!

om att vara kvinna

den dimper ner. duns. katalogen. full med sommarens nya kläder. full med löften om varma dagar med svala havsbrisar. kjolar om vajjar lätt i vinden, hattar som slokar över ansiktet som för att skydda dig fràn solen. gula regnjackor, korta shorts och blommiga gummistövlar sà du kan hoppa runt i sommaregnet med ett leende pà läpparna.

jag tänker att bara jag köper den där lilla vita klänningen blir jag lycklig. den där blommiga perfekta byxdräkten ska jag ha dà jag cyklar genom staden med en bukett blommor i cykelkorgen. folk vänder sig om dà jag cyklar förbi dem för jag ser ut som sommaren och mitt hàr ligger i fria perfekta men samtidigt nonchalanta vàgor pà ryggen och en fransk sommarvisa hörs runt mig dà jag susar fram.

men kommer den där dagen? dà det inte blàser nolanvind just den dagen jag valt att ta pà mig min vippiga kjol. sà allt som gud glömde visas upp för hela stadens semesterfirare. dà man glömt att man gàtt upp 5 kilo och byxdressen stramar runt höfterna.

ja. den kom. den perfekta dagen. dà jag kunde ta pà mig min klänning. dà hàret làg perfekt. dà jag hade barnskötare en hel eftermiddag. den kunde ha varit perfekt. som en bal pà slottet.

men jag hade mens. 

om sömn

i tvà veckor har vi haft det underbart om kvällarna. man har lagt ner ebba i sängen, sagt godnatt och gàtt ut. och hon har somnat utan gràt, skrik eller protester, helt själv. däremot har hon vaknat nàgra gànger om natten som vanligt, men jag har tänkt att det är ok eftersom nattningen gàr sà himla bra. hade t.o.m vàgat börja skryta lite om det (för som man vet, direkt man yttrar sig om att nàgot gàr bra sà brukar det vända) men detta nya mönster hade pàgàtt i 2 veckor sà vi trodde det var säkert att prata om det.
förstà att de 2 senaste kvällarna varit jobbiga nu dà det àterigen tagit minst 30 minuter att fà henne att sova och skrik och gnäll dà man gàtt ut ur sovrummet.

suck.

men det där om att hon vaknar om natten (som de flesta barn gör). första gàngen brukar vara runt 01.00 ungefär. hon gràter till, jag stiger upp, lägger täcket pà och sà somnar hon om. inatt, tamtadaaa, vaknade vi första gàngen klockan halv sex pà màrgonen! första gàngen sedan ebbis kom som jag sovit sà mànga timmar i sträck. fantastico. tänk om hon ville börja somna själv igen, OCH sova hela natten, vilken trevlig människa jag skulle bli!

solen solen du gör mig glad!

fàr sàdan inspiration dà solen lyser! inspiration till allt möjligt! tvätta fönster, springa milen, göra pompoms, rensa kylskàpet, smörja in skorna med wax, blogga, fota stilleben, ordna stilleben, plocka videkissor, sjunga jättehögt (men ebba sover sà det gör jag inte), màla läpparna i korall, baka en pavlova, sànt. vad göd du dà solen lyser?

om bantning, kompis svek och pompoms.

jag skulle vilja skriva om nàgot stort men vet inte vilket ämne jag ska välja. den stora kärleken. hur de säger att ens kommande förhàllanden präglas av den där första. eller barnet. det lilla barnet. eller drömmarna om att bli nàt. nàgon. att vara nàgons allt. eller om kompis svek. eller om att svika en vän. eller kanske om banala saker som att tapetsera om en nytapetserad vägg. eller flytta skàpet en meter vill höger. men slipper man in i köket dà màntro? eller nagellack. eller bantning. hets. varje människa gàr pà nàgon diet kan man inte bara fà vara glad som man är?

om natten dà jag inte kan sova, eller att jag inte kan sova just för dessa tankar som jag tänker pà; att jag blivit sà osams med en människa att jag fàr àngest. att man inte kan förlàta den och att man inte blivit förlàten. om pompoms som borde fixas till kalas. destruktivitet. att man anammat jantelagen till dess yttersta spets, tro inte att du är nàt. men att inners inne veta att man är nàt. nàgon jätteviktig. att peta paljetterna fràn nagellacket. sà det blir fult, och att den kommande veckan inte fà tid över att göra nàt àt det sà man fàr gà runt med sitt fula flagnande lack. att tröjan smiter àt runt magen sà man tänker att man kanske borde köpa graviditetstest fast man vet att det är den där dagliga bullen som orsakat det. samtidigt som man hyser agg mot alla dieter och kan man bara inte vara glad som man är?

sànt. jag vet inte ens var jag ska börja.

lilla energiknippet!

en liten ebba uppdate! stora damen stàr, klättrar och gàr upp efter alla möbler och kryper in i varje skàp. dricker mjölken själv ur sin flaska och visar smà smakprov pà ett kommande temperament, som hon ärvt av sin pappa. för mamma är sà lugn sà! skriker argt till om hon inte kan sätta sig ner efter att ha sluppit upp och stà, och skrattar jättehögt om man lyfter henne högt. blöjbyten sker pà 2 nanosekunder, för tredje sekunden är hon borta. tänder har hon bara 2 än sà länge men hon dreglar nàt förskräkligt sà flera är nog pà kommande. mamma skulle vilja mysa men hon är som en liten mask som inte alls har tid att sitta still och gosa, utan màste ställa sig upp och stà vid tv:n istället eller tugga pà en sladd.
nattandet gàr bättre och bättre och nu har vi haft nàgra nätter som varit hel ok. bara vaknat tvà gànger för att lägga pà täcket eller pajja hàret lite. kanske man borde skaffa ett syskon?

just kiddin'!

den förbjudna verkligheten

jag kan bli genuint lättirriterad pà andra bloggar som handlar om barn. och andra saker, men främst om barnet i familjen.

vad jag blir sà irriterad pà är att det verkar vara sà himla gullegull och sova hela natten och outfits och kan gà vid 9 mànader och what not. jag. blir. sà. irriterad.

att "alla andra" verkar ha sà himla perfekta smàbarnsliv, gör mig stressad! jag vet att det är en fasad. det kan inte vara sà enkelt. jag borde inte "tävla". men gör det endà. f*n, ebba kan inte gà än! och hon är ju snart 11 mànader! men vadà, inte kan gà än. de flesta kan inte det. typ ingen. endà stressar jag. "min bebis somnar klockan 20 och sover hela natten. ja vi fàr väcka henne pà morgonen!" gaaah, sà blir nattningen av ebba ennu mera stressande för ALLA ANDRA BEBISAR SOVER REDAN!!! fast i verkligheten gàr det ganska bra men det ser jag inte för allt ska vara sà perfekt.

jag vet att jag inte borde stressa. ebba är en perfekt bebis som faktiskt är som alla andra bebisar i samma àlder, men dà ingen säger sanningen sà blir det lätt att man nojjar.
samma med att komma i form efter graviditeten. lchf:a. 5:2:a. fasta. banta. hetsa. träna. lägga upp bilder pà facebook som visar hur lätt man tappade de 20 kilona och nu ska här minsann köpas nya kläder! själv har jag 5 kilo kvar. mammamagen hänger som en bulladeg. dallrar om jag hoppar. brösten är som tvà svetshandskar utan händer i. platta och tomma, ursugna i 9 mànader, med liv och lust. sminkar jag mig inte ser jag ut som heroinisterna man ser före- och efterbilder pà pà aftonbladet. efter-amnings-hormoner som blommar ut.

jag är trött pà att stressa och inte känna mig tillräcklig, för jag gör sà gott jag kan. och jag vet ju innerst inne att det är bra, det jag gör, för ebba utvecklas som hon ska och är pigg och glad, kexchoklad.

nej, nu ska jag göra plankan, lacka naglarna, locka hàret, äta 500 kalorier om dagen och bli lycklig!

mitt nya vàrhàr!

sockerchock

länge sen jag visade upp mitt lilla troll, har haft kameran bortslarvat. ebba har fàtt tvà tänder, börjat krypa, dra sig upp och stà, fyllt 10 mànader, och kniper ihop läpparna dà man ska mata med nàt hon inte gillar. samt gillar skarpt att bada bubbelbad och försöka fànga skummet, tugga pà alla sladdar och dansar till musik.

jag gràter titt som tätt dà jag inser hur mycket jag älskar denna lilla tjej! snyft.

det stora slutet

jag har ju slutat amma. mot min vilja, lite. tänk, att till först sà visste jag inte hur jag skulle orka amma 6 mànader, som jag satt som màl.
jag hade tänkt amma 6 mànader, och den sjunde mànaden skulle jag sakta ner och sen skulle det vara över. lätt som en plätt. dà det kändes som värst med amningen sà kunde jag räkna ner att nu är det bara 2 mànader kvar osv. sen sà gick det ju lättare och lättare och 6 mànader kom och gick. och gick, och gick och gick. och snart är ebba 10 mànader gammal!

jag hade ju slutat amma dagtid, och för 3 veckor sedan även natten. men hade tänkt spara màrgonamningen, lite för att mysa i sängen och för att hon kanske skulle sova lite längre dà... har funkat jättebra, tills denna màrgon.
hon skakade pà huvudet, BET min bröstvàrta med sina sylvassa bebiständer och sà var den saken avslutad. ingen mera amning här inte!

känner mig lite lessen faktiskt, har ju varit sà stor del av oss, ja, hela ebbas liv. känns lite som att jag inte behövs längre, nu kan ju vem som helst mata, natta osv... vi har haft en väldigt lyckad amningstid. har hört om mammor som haft mjölkstockning hit och dit, sàr, depressioner, ja gud vet allt. sà jag fàr vel vara glad att vi fick ett sà smärtfritt slut trots allt!

man màste ju sluta nàngàng. tänk om jag hade behövt komma till förskolan pà lunch och amma ebba... usch! men var och en med sitt.

glad màndag!

kan det vara för att jag fick sova till hela 7.45 imàrse? eller att all snö nästan smält bort? eller att det är sportlov sà att lite av mina vänner är lediga och kan umgàs? eller för de tvà kaffekopparna jag druckit? eller för att ebba sover middag? eller för att just lilla ebba igàr fick en ny nyfödd kompis? eller VAD är det som gör att jag känner mig glad idag. kanske en kombo av alla dessa ting.
och sà ska jag handla. sallad, avocado, morötter och välling. och mjölk. till mej. kunde överleva pà mjölk, banan, olika rätter av potatis samt en laxbit dà och dà. och sà fredagscidern, sàklart!

hejtà!

det nya livet

ojojoj, senaste tvà veckorna har varit svàra men sköna. följer inte "sova hela natten" kuren till punkt och pricka. inte heller nàgon annan kur. men har läst alla böcker om sömn jag kunnat hitta, och allt pà nätet. och gjort min egen kur.

det har gàtt ok. drömmen skulle sàklart vara att ebba skulle somna helt själv efter att jag lagt henne i sängen, sjungit en sàng och sagt go'natt. sen att hon skulle sova hela natten och skratta dà hon vaknar, varje gàng. men sà är ju inte verkligheten, inte här i varjefall.

än är en hel natts sömn làngt borta, men jag har iallafall kommit sà làngt att jag fàtt min egen säng tillbaka, efter 9 mànader i amningsdimman. hon somnar i egen säng, jag stannar där och pajjar pà ryggen tills hon nästan sover och dà gàr jag ut. sen vaknar vi nàgra gànger/natt ännu, men det räcker oftast med att jag lägger henne till rätta och lägger händerna tryggt pà henne sà somnar hon om. eller hyssjar fràn sängen. (vi sover ju i samma rum, vi har bara ett sovrum). och hon somnar om snabbt, pà nàgra sekunder.

làter kanske inte som ett drömscenario, jag sover inte mer än förr eller har nätter med mindre uppvak. men den stora härliga skillnaden är; jag lägger henne mellan 20-20.30 pà kvällen. och dà hon somnat kan jag sitta med Julien i soffan och se pà tv eller pyssla. mot förut dà jag gick och ammade vi nio pà kvällen och inte kunde stiga upp för dà skulle ebba vaknat.
sen att hon sover i egen säng nu gör att jag kan sova mellan uppvaken, inte ligga blickstilla utan att andas i en obekväm amningsställning. jag har vunnit min säng tillbaka!

sà, all in all, det gàr bättre! bara hon skulle fatta att sova hela natten i ett (eller tvà) sträck nu sà är vi i màl. men som sagt, jag tycker vi kommit en riktigt bra bit pà vägen.

puh.

om att springa in i väggen

precis som man hört talas om den berömda rosa mamma-bebis-bubblan, som jag inte kom in i till först (men som jag numera typ bor i) har man ju hört om folk som gàr in i väggen. det har jag aldrig gjort. gàtt in i den. jag har kanske sett den, men hunnit stanna upp innan jag rusat in i den.

förrän i fredags. jag hade sett den ganska länge, väggen. den var där. men lite dimmig. pà fredag màrgon tog jag typ sats och sprang sà hàrt jag kunde och rakt in i väggen med huvudet före.

det sägs ju att barnet föds pà nytt efter 8-9 mànader. att den blir ett jag och förtsàr att skriket som skriks är dens eget och sà. jag tror det hände samma sak med mej. jag vaknade upp ur dimman och sàg dà den där väggen som jag sprang in i. allt som har hänt under 9 mànader kom över mig som en tsunami av àngest. jag har fött ett barn. i ett annat land. utan min familj pà plats. tung svettig sommar med spädis. flyg till finland och dop. flög tillbaka. ensam med ebbis igen. packade ihop livet i frankrike och flög en tredje gàng med spädbarn (dà vi bàda hade feber och öronvärk, bra kombo med flygplan) och sà flytt tvà gànger i finland, jobb, vinter, renovering... altsà dessa nio mànader dà man borde ha det tryggt och skönt, det är tillräckligt med en ny bebis, sà ska man göra allt detta pà samma gàng.

och nu hàller ebba pà med tandtillverkning. vilket gör att vi inte sovit pà flera nätter. jag kan förstà varför det används som tortyrmetod, att inte fà sova. man blir galen. helt galen.

sà tillbaka till i fredags. jag hade sovit sà dàligt, och gràtit mig till sömns av trötthet. vaknade pà màrgonen av att ebba grät. igen. och jag grät. och ebba grät. och jag. jag kände bara att nu orkar jag inte en sekund till. sà pappa julien fick komma hem fràn jobbet. ta hand om ebba. ta hand om mej. och vi bestämde att vi màste göra nàgot àt vàr situation, nattetid. ebba sover med oss. vaknar hela tiden dà man rör sig. julien sover pà soffan, ofta. ebbas säng stàr tom. nee-e. detta gàr inte!

sà inatt började vi med SHN. sova hela natten. dels för att lära ebba sova i sin egen säng, dels för att sluta amma hela natten. känner mig som en urmjölkad ko. okvinnlig. fast det iofs är väldigt kvinnligt att amma. men nu vill jag inte mera. orkar inte. fàr àngest varje kväll dà jag ska natta  ebba med mina mjölkmaskiner. och ligga där hela natten i obekväma ställningar och inte vàga andas. utan julien. men med ett skrikande barn.

hur första natten gick? bra! visst, jobbigt stundvis, men det var förta natten ocksà. men även sà, sà har vi sovit längre i streck än vi gjort sedan hon föddes, och det var bara första natten, som ska vara svàrast! jag är väldigt positivt inställd till nästa natt. inte àngest, bara stärkt självförtroende. och jag känner mig mycket piggare och gladare idag dà vi sovit bättre inatt. och man ser en lösning.

oj vad detta blev làngt och raggligt. kanske inga andra har orkat läsa allt än de som ocksà är mammor. brukar vara intressant att läsa om hur andra har det, tycker jag! ebba sover middag nu och jag ska passa pà att göra ingenting. sà jag orkar göra allting för ebba dà hon vaknar. lilla prinsessan. som har fàtt 2 tänder och snart kryper!

om att städa.

ligger pà sängen och är sà trött, sà trött. när ska ebba sova hela natten? nu är det tänder pà G och inatt hade hon drömmar som skrämde henne och väckte hela kvarteret. det var t.o.m svàrt att fà henne att sova nu pà förmiddagen, det brukar vara lätt som en plätt.

sen sà är det det där med att rensa. vàrstäda. har en massa skit som borde säljas, slängas, förvaras. màr dàligt av allt skräp som hänger över huvudet. älskar mina saker, men överflödig kacka gör mig stressad. vill ha det städat. lättordnat.

samma är det med vänner, bekanta, kompisar. där borde man göra en vàrstädning ocksà känner jag. folk runt en som tar energi behövs inte i ens svär. man är trött endà och att ha folk runt en som man màste bära runt pà (inte bokstavligt talat, sàklart, haha) kunde man kanske packa ner i en plastback, ställa i förràdet och kanske damma av till sommaren igen.
sà kan man behàlla guldklimparna, de som finns där utan att trycka ner en i skorna, som inte gulligullar dà man egentligen behöver pepp, som man kan prata med utan att känna att man kommer hem med säcken full av saker man inte behöver. ni vet. 

nu blev jag hungrig ocksà. ska äta pasta à la papa miretti. med en massa parmesan. yummy!

dagens dilemma.

nästa vecka ska jag äntligen fà färga hàret! har t.o.m skaffat bebisvakt till ebba, sà jag ska kunna sitta lugn och ro. men now the big question... HUR ska jag färga det? här är lite ideer:

lite sàhär har jag ju nu, mörkt i roten och ljusa toppar. ska jag köra samma? 

eller laga ljusa slingor i hela? naturligt. 

eller köra färgtuben i hela hàret och laga superljust som jag hade förut? (minus näsringen...)

är faktiskt lite sugen pà sista alternativet. kanske inte lika vitblondt, lite naturligare, men endà ordentligt ljust. vad tycker ni?

sova hela natten

inatt pàbörjades "sova hela natten själv i sin egen säng" projektet. gick sàdär kan jag säga. tror alla tre parter var ganska trötta dà vi vaknade (jag och ebba i vàr säng, julien pà soffan... ehmm...). egentligen behöver hon inte sova hela natten, jag kan nog mata en gàng (eller tvà) om sà behövs. men att att hon skulle sova i sin säng, och somna där, utan amning, skulle vara sà oerhört skönt. och att nàgon annan än jag skulle kunna natta henne, om jag màste bort eller bara vill ha avlastning. jag har gjort mig själv oumbärlig genom att natta henne genom amning och det gynnar ingen.

det började bra, jag fick henne att somna i sin säng och julien sov med mig i vàr säng, precis som det ska vara. det gick sà bra att jag inte vàgade andas med rädsla för att väcka ebbis! nàgra gànger vaknade hon till men dà buffade jag henne i rumpan nàgra gànger och hon somnade om direkt. här har annars den levande jättenappen (jag) kommit in i bilden, men nu somnade hon om utan min mjölkproduktion. himmel.

sen klockan ett ville hon inte somna om med buffningen sà dà ammade jag henne, och la henne sen i sin egen säng igen och sà somnade vi om. altsà wow tänkte jag, vad lätt det gàr! men sen. sen klockan tre sà vaknade hon, och ville inte alls sova. jag buffade och hyssjade men inget hjälpte. ammade. hjälpte inte. julien svor högt en gàng och tog pick och pack och sov pà soffan. hade velat joina honom.
ammmade. svor. hyssjade. buffade. làg som ett rakt argt streck i sängen och lyssnade pà ebbas nya pruttljud. sen vid 4 somnade vi igen. jag och ebba i vàr säng. julien pà soffan...

vi tar nya tag ikväll. vi ska lyckas! nu efter tvà kaffekoppar är jag lite positivare. ne va heter det, TRE kaffekoppar. händerna skakar av koffeinchock, men ögonen hàlls uppe iaf. nej ikväll kör vi likadant. ebba ska sova i egen säng. kanske kunde man byta ut första matmàlet mot vattenflaskan? hon ska ju egentligen inte äta mer pà natten nu. màste prova.

gäsp.

riddaren ulrika

dà jag var liten kunde jag bli sà enormt arg pà min ena bror. vi har nog bràkat hela barndomen (men nu är vi sams). kunde dra arga ramsor till mina kompisar om hur pissigt allt var, men höll de med, och kom med en egen kommentar om hur dum personen i fràga var kunde jag bli jätte arg pà dem istället. kom inte här och hacka ner pà min bror!

familjepatriot

och lika är det än idag. julien kan bli sà irriterad pà mig att jag ska fà prata en massa skit dà jag är arg men han fàr inte säga nàgot tillbaka, altsà hàlla med, om den jag är arg pà. ingen ska komma och vara elak mot min familj. samma om jag är arg pà julien och spyr min galla till en vän. hàller denne med och kommer med egna kommentarer sà blir jag sà j*vla lack.

vet inte vad detta beror pà. alla vill ju skydda sin inre cirkel men min riddardräkt àker otroligt snabbt pà. snabbt som attan!

inte bita pà modemet!

det är sà himla skönt att bara ligga pà soffan, dricka kaffe, äta lakrits och bara göra ingenting!! förutom surfa pà nätet, läsa bloggar, titta ut pà de solskens stänkta trädtopparna, och njuuuuuuuta av tystnaden och lugnet. ebbis sover ute pà balkongen, skönt invirad i aarikka filten, för den är varmast, i sin vagn.

och sà är det helg pà inkommande. tycker det är helg hela tiden. skönt. har noll planer för helgen, men skulle vilja gà pà stan, helt ensam (eller med en vän) och titta pà fina saker. utan att behöva stressa hem. utan att hela tiden tänka pà att jag kan vara ute en timme, sen màste jag hem. jag skulle bara vilja vara.
för en gàngs skull.

sà drömmer jag om sommaren. dà ebba kan gà. och jag kan ha sandaler. och man kan bada vid fäboda. och grilla. och dofta pà sommarregn. och ha gummistövlar, shorts och gul regnkappa. och glömma vintern.
fast vet ni, det börjar ju bli ljusare tider! fast julien sa till mig att jag blir blekare och blekare. kanske tid för solsemester? nej jag orkar inte flyga med en 8 mànaders bebis. àngest. solarie?

guuuuud vilket flummigt inlägg. ingen röd tràd alls. bara lösa tankar. sà blir man av soffligg och kaffedrickande. i den ljuvliga tystnaden utan ajaj nejnej inte bita pà modemet!

oj!

wow! sà mànga läsare som jag hade igàr har jag aldrig haft förut! och dà man jämnför med anda bloggar, större bloggar, var ju mitt antal ingenting, men endà. wow.

ha-begär

sitter och äter mina hemliga ostbàgar. ostbàgarna som inte finns om de inte syns. de jag inte ätit för att julien inte sett mig äta dem och inte heller vet att existerar i vàr lägenhet.
de ostbàgarna äter jag nu dà julien inte är hemma. och dà han kommer hem är alla spàr borta; jag har torkat av datorn, tvättat händer, förslutit pàsen och gömt undan den igen.
och förhoppningsvis glömmer jag bort den själv och blir jätteglad dà jag hittar den igen.
som det gick med chipspàsen för tvà veckor sen. dà var jag lycklig. dà jag i all hemlighet tryckte in sà mànga lantchips jag kunde i munnen samtidigt. riktigt svullade.
beach 2014 here i come, i en bikini i en storlek större än förra sommaren.

häj!

dsp

barnet sover, kaffet ryker hett i koppen (nä det gör det inte för jag har i sà mycket mjölk men endà) och nu är det, förhoppningsvis, tre (3!!) timmar egentid. som ska spenderas pà följande vis:

1. diska
2. städa toaletten
3. sopa (vi har ingen dammsugare, än)
4. fixa bikinilinjen (börjar bli feministvarning)
5. duscha (ebba kräktes banan i mitt öra och hàr igàr, yummy)
6. läsa boken "sova hela natten" (som jag igàr liknade vid nàgot t.ex hitler kunde skrivit)
7. chilla.

sànt. 

och sà har jag lovat ett nyàrslöfte. och det är inte beach 2014. för det kommer skita sig endà, känner jag. nej, detta är nàgot i en helt annan klass. och jag tänker inte avslöja vad det är. annat än dà det stora projektet (dsp) är klart kommer jag att hyllas som en ikon. hoppas jag. verkligen! bäras pà kungastol! minst.

nytt àr

pre-nyàrs fin! 

(den uppmärksamme ser att jag har samma klänning som ifjol...) 

post-nyàrs fin