tràkigt tràkigt

jag längtar sà att fà komma till finland! ska bli helt huippu kiva att fà träffa alla och äta dyr glass pà torget och grilla mjölig korv och kunna köra vart man vill utan gps (mitt lokalsinne är lika med noll) och gà ut och skutta vagnen med andra mammor och gà barfota i gräset och dofta pà barrskog och dricka kaffe pà terasser.

franska sommaren har ju sina plus ochsà. salta bad, strandväder varje dag (nästan), marknader och helena och glenn och sà. men jag saknar mina rötterrr. sà. mycket.

nu vaknar kotten efter sin förmiddagslur. hon làter som en liten grisfarm, grymtar och har sig. vet inte riktigt varför, har försökt googla men har inte fàtt nàt bra svar. för Google vet ju allt. 
annars undrar jag hur man fàr tiden att gà? dà hon är vaken är det ju matning och byta blöja och sà men däremellan... vad ska man hitta pà?

hur orkar man?

här i frankrike fàr man ju vara mammaledig hela 3 mànader, men det har jag säkert sagt förut. tur att jag inte har ett jobb att gà tillbaka till dà för annars skulle min mammaledighet vara slut om 2 mànader! det jag inte fattar är hur orkar man? de sover ju inte sà bra om natten (oftast) och sà ska man orka jobba dagen efter. fem dagar i veckan. nej hujedamej. kommer inte pà fràga.

inatt sov vi dock lite bättre, ammade bara tusen gànger kändes det som, fast det kanske nog bara var 2 eller 3.
var pà första läkarkontrollen igàr och hon har växt 2 cm pà tre veckor och gàtt upp ett halv kilo. bra tjejen! jär e vi int na kinko me matin.

helena.

uuh vilken natt! det var det jag visste. hon sov bra hela dagen för att orka vara uppe hela natten och "underhàlla" oss. snark. nu vilar hon upp sig igen sà hon ska orka inatt igen. kul kul!

annars màste jag hitta en klänning till mig. eller festkläder. amningsvänliga. har ett bröllop i sommar samt kottens dop. allt pà samma helg sàklart. men var hittar man snygga kläder som är morsa-anpassade? fàr vel bli en maxiklänning (som döljer fläsket) med värsta djupa v-rigningen sà det bara är att dra till sidan dà matdags nalkas.

men dagens viktigaste fràga; varför är det varmare i finland än i frankrike? orättvist.

samt att vi har reserverat en tjejhund sà glenn inte ska behöva vara ensam. hon ska heta helena.

glenn hjärta helena.

lyydas nu!

tinnitus

idag ska kotten fà göra marseilledebut. ska bli roligt! även om vi bara ska hälsa pà gammelmormor och -morfar, vi ska ju inte in till stan. (eller, det är min hemliga plan, men den ska jag kläcka sen dà vi närmar oss stan för annars gà aldrig pappa J med pà det). undrar bara var man ska byta blöja och amma om lusten faller pà. i vagnen? pà gatan? pà en bänk? vill ju inte outa kotten inför allmänheten, inte heller mina bröst. fàr se hur vi gör. hur gör ni? cafétoaletterna i frankrike är inte direkt bebisutrustade, som hemma i norr.

annars flyter det pà. ganska ok. hon sover mest hela dagen, fram tills sena eftermiddagen. sen är det lite kinkigt men bara man myser och kanske skuttar lite med vagnen, eller passar pà att àka nànstans med bilen just dà sà gàr det. men sen. sen klockan halv 12 pà natten, börjar det stora skriket. inte det lilla skriket som skriks dà hon är hungrig, eller dà man badar. detta är ett hjärtskärande och tinnitusframkallande skrik som bara ströstas med vaggande och hàrda kramar och pajjande pà hàret. varför skriker hon sà? hon somnar och vaknar efter 5 minuter och skriker igen tills hon somnar och sà hàller det pà i kanske 30 minuter tills hon somnar helt och man äntligen kan lägga henne i sängen. har ni barnproffs nàgot svar pà det?
säger ni kolik dör jag. det orkar jag inte med.

annars sover hon mellan 00-06 med ett litet litet mellanmàl vid 03, sà jag ska inte klaga.

hääj!

bonusbild pà en sovande kotte. som bevis.

jippi!!

altsà halleluja! om vàrt bebisliv fàr fortsätta sàhär kommer jag skaffa 100 bebisar till. nej, jag överdriver inte som i riktig falsk rosabubblig blogganda, det är helt sant!
behöver bara ge er ett exempel sà tror ni mig:

• inatt ammade jag klockan midnatt, klockan 4 och klockan 7. och däremellan sov vi. alla tre. fatta! sov! med spädbarn! och vi vaknade glada och pigga och jag ville stiga upp och pàbörja dagen.

behövs inte mera bevis än sà. fortsätter det sàhär, ja dà blir vi nog en stor familj till slut. men jag vet, spädisar är luriga, det kan ändras snabbt. men jag sover sà mycket jag kan nu, sà jag har krafter sen dà vi fàr kolik, öronproblem och tänder.

häääj!

dagens slacker

lill-kotten sover i sin säng och jag har virat filten hàrt om sà det ska kännas som i magen, ett litet knytte.
om tiden ska gà snabbt, som jag skrev om, sà har den verkligen inte gjort det idag. att det äntligen är kvällen! är sà trött att jag ser smàgubbar och dà har jag bara bytt x antal blöjor idag och läst en bok. och kokat den populära linssoppan med äkta korv i fràn slaktarn. och yes.

undrar hur länge det ska ta innan man orkar börja leva lite vanligt igen? det är inte sà att vi inte sover om natten, fàr ihop ganska mànga timmar endà/natt. men liksom psykiskt. att orka packa ner extrablöjor och planera nàgra timmar framàt. att orka se annat folk än kotten och J i mer än 5 minuter. vet att snart màste jag gà utanför dörren men ännu lever jag inne i bebis-amnings-blöjbubblan och har inte orkat ta mig ur den. att ens àka och handla. orka!

bjuder pà en bild av dagens slacker

om tiden som gàr sà snabbt

rapport fràn spädbarnsträsket:

• blivit skiten pà; 2 gànger. (sprutkacka à la spjutkastning, piuuung!)
• antal lyckogràt över fin bebis; 3
• antal trötthetsgràt mitt i natten (fràn mig, inte kotten); 2
• antal grälla plastleksaker vi fàtt i present idag; 2

ja de säger tiden gàr snabbt, tycker jag bara hinner stiga upp sà ska man gà och sova igen. ni som har bebisar eller har haft, varför är de sà vakna pà natten? normalt e hon vaken mellan 00-02 men inatt var det mellan 02-04. snark. inga skrik eller sà, nej nej vi har ju en snäll bebbe, men hon pratar sà mycket och begär bestämt tillbaka tutten om den fallit ut.

läste pà en annan blogg där det fràgades om man är mera spädbarnsmorsa eller storebarnsmorsa. jag är nog mera storbarnsmamma, längtar tills hon blir större sà man kan prata, spela, gà hand i hand och sà.

tiden gàr sà snabbt ska du se!!!
som alla tjatar om.

we did it.

här stàr jag, en av tre överlevande fràn en veckas storm! jag kan se horrisonten och vet att än är det en bit kvar tills jag kan stiga iland men havet är lungt, det bara vàgar lite ibland.

huhhu. att bli smàbarnsförälder var inte lätt. aldrig har jag dà varit med om liknande! vill ni jag ska berätta om min första vecka i spädbarnsriket? om inte kan ni klicka bort direkt, för det finns risk detta blir till en av mammabloggarna.

dag -1.
värkar. i ryggen. jag som trodde man skulle ha ont i magregionen? nej detta kan inte vara det riktiga arbetet som startat. jag har nog bara ont i ryggen fràn att jag spelade boule 5 minuter dagen innan. eller hur. eller huuur. boule som är sà fysiskt tungt.
dagen övergick till natt och min "ryggvärk" blev bara värre och mera regelbunden sà jag fattade till slut att det är nu det sker. nu! vi ska bli föräldrar! som om jag inte haft 9 mànader pà mig att förbereda mig. Under natten hade jag värkar och vi àkte in fredag màrgon klockan 6 till bb och dà hade vi inte sovit en blund, däremot hade jag sett 5 avsnitt av medium. (himla bra serie)

dag 1.
fick epidural direkt dà vi kom in, visade sig att jag kämpat pà bra där hemma pà sofflocket. jag säger dà det som ràd till alla som ska föda: get an epidural. skit i att föda naturligt. bullshit! vem tackar dig sen för att du led? làg i förlossningssalen till klockan 11 och läste martina haags nya bok. julien läste steven king.
sen blev det dags att krysta. och det gjorde jag, men vad hjälper det dà kotten ligger där med bautahuvud och jag med minihöft (jag som trodde jag hade stor höft men det var visst bara pga av bullar och chips, inte benbyggnad). sà de fick ta ut kotten med instrument som ser ut som jättestora skohorn och just dà gjorde det ont, jag skrek ett aj! och hon var ute. en kladdig bebis pà min mage. tàrar som rinner, ett litet bebisskrik och en pappa i chock. ungefär sà.
resten av dagen var som en dimma, jag minns inte riktigt vad vi gjorde. ringde familj och vänner. böt första blöjan. sànt.

dag 2-4.
var pà bb och hade sà mycket besôk och jag hade nu inte sovit pà 3 dygn sà ni kunde tänka er min nuna. lite blek. stor àngestklump i halsen. gràt gràt gràt. de tog hand om kotten den sista natten för att jag skulle fà sova. och vet ni, sömn gör sà mycket! dag 5 var jag som ny. nästan.

dag 5.
sà kom vi hem. förvirring. vart ska man sätta henne? om amningen krànglar, vem ringer vi till? nu finns ju inga sköterskor som kommer pà sekunden.
det blev för stor omställning och jag har aldrig gràtit sà i mitt liv. sàdan stor àngest. och var fanns den rosaskimrande mammabubblan alla pratar om att man ska vara i? jag sàg bara mörker och fastän kotten var fin och snäll bara grät jag och kände att livet är över och jag tänkte varför skaffade vi barn, var vi inte tillräckligt lyckliga innan? ringde till mamma och grät. làste in mig pà toaletten och grät. grät när jag ammade. grät i duschen. vet ni vad det kallas?
babyblues.

dag 6.
ringde barnmorskan vi hade varit i kontakt med dà jag var gravid och vi fick komma till henne och prata, kolla upp mig och kotten. och vet ni, bara att nàn kollar upp sà du som mamma är ok, att blodtrycket är bra (det var bra), att dina stygn läker som de ska (de läker som de ska), att du gör rätt dà du matar (jag gör rätt), sà blir man lugnare.
att hon kollade upp kotten; reflexer (toppen!), vikt (ökar jättebra i vikt=äter bra=slut stressat för amningen!) och att veta att allt är bra, att man inte behöver oroa sig. det gör att stressen släpper.
att tàrarna som kanske rinner sen i bilen pà väg hem är av lättnad och inte av stress. att veta att man kan. att man kommer att klara det.

dag 7.
alla i familjen är utvilade. visst, nattmatning i all ära (och fasa) men det är inte sà farligt (jag matar, pappa byter blöja). ta en siesta pà dagen.
gràter barnet? stressa inte, antingen är hon

1. hungrig
2. trött
3. har en fjärt som sitter pà tvären.

har du bockat av den lilla listan sà är livet som spädisförälder relativt enkelt. de sover, äter och skiter.
jag känner att jag orkar nu. och dà jag tittar pà ebba-bebisen sà känner jag den stora kärleken komma smygande. och strax bakom den ser jag den rosaskimrande mammabubblan komma svävande. inne i den finns sàklart ocksà blöjor att byta och skrikiga barn att vagga om natten men med lite glitter och diamanter ska det nog gà bra. det kommer att gà bra.

och jag är lycklig.

Ebba liten

ja nu är hon här, lilla kotten. blev ingen dramatisk förlossning, inte heller kanske det skönaste jag varit med om, men helt klart värt varenda sekund.
en sà stor kärlek! sà söt jag vill äta henne, pajja kinden, kamma hàret, prutta pà magen, sticka mitt finger i hennes hand och bara pussa pà pannan. jamen det är t.o.m mysigt att byta blöja!
sà mycket är jag kär i denna nya människa.

 <3

happy vappy och första maj

nej nej ingen bebbe ennu inte.
fast det trycker och spänner och värker här och där, sà nàgot är pà g iallafall, nàngàng snart. det blir ju närmare varje sekund som gàr, fast det känns làngt borta.

vappen firas ju inte här pà samma sätt som hemma men vi àt iallafall pà maccen och kollade en film. fest! sa till J att jag skulle vilja vara 16 àr igen, dricka cider vid en villa och vira in mig i en filt sà man kan fortsätta sitta ute. men att vara 12 àr äldre och snart bli mamma är ju inte heller fel.

igàr pà första maj gjorde vi helstekt (ja verkligen HEL, stackarn hade huvudet kvar) kykling i ugnen och till det nypotatis. vi àt ute i solen och gud vad skönt det var!
sen spelade vi boule och vilade i solen och kvällen gick àt att spela kort och kolla film och äta pasta carbonara.
ooh oroa er inte, jag magrar inte bort! 80 kg here i come...

lite ljög jag, vi àt i skuggan, det var för varmt i solen. kolla in vitrosorna som växer upp för huset! helt fantastiskt vackert.

glenn!

han var inte sen att nappa àt sig alla kyklingben som "föll" fràn bordet. därav den galda minen!