den dimper ner. duns. katalogen. full med sommarens nya kläder. full med löften om varma dagar med svala havsbrisar. kjolar om vajjar lätt i vinden, hattar som slokar över ansiktet som för att skydda dig fràn solen. gula regnjackor, korta shorts och blommiga gummistövlar sà du kan hoppa runt i sommaregnet med ett leende pà läpparna.
jag tänker att bara jag köper den där lilla vita klänningen blir jag lycklig. den där blommiga perfekta byxdräkten ska jag ha dà jag cyklar genom staden med en bukett blommor i cykelkorgen. folk vänder sig om dà jag cyklar förbi dem för jag ser ut som sommaren och mitt hàr ligger i fria perfekta men samtidigt nonchalanta vàgor pà ryggen och en fransk sommarvisa hörs runt mig dà jag susar fram.
men kommer den där dagen? dà det inte blàser nolanvind just den dagen jag valt att ta pà mig min vippiga kjol. sà allt som gud glömde visas upp för hela stadens semesterfirare. dà man glömt att man gàtt upp 5 kilo och byxdressen stramar runt höfterna.
ja. den kom. den perfekta dagen. dà jag kunde ta pà mig min klänning. dà hàret làg perfekt. dà jag hade barnskötare en hel eftermiddag. den kunde ha varit perfekt. som en bal pà slottet.
men jag hade mens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar