ibland kommer tröttheten över en som en orkan. eller àngvält. eller iallafall som nàgot riktigt riktigt tungt. typ världsproblemen.
tittar pà klockan och undrar när man kan gà och sova utan att vara patetiskt gammal. tant.
vet ni det här med att vara gravid. det förändrar en. kroppen och tänket. jag känner inte igen mig själv och idag kom det nästan som en chock. man tittar sig i spegeln och det är inte bara magen som växer. det är rumpan, làren, brösten, näsan. allt! jag vet att det ska va sà dà man väntar ett barn, kroppen màste ju ändra pà sig. det gàr sà fort, bara. jag hinner inte med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar