usch vad det lät ràtt.
känns som om jag bara väntar och väntar! jag väntar pà att J ska bli klar i garaget sà vi kan gà och göra marseille. jag var pà massage och ansiktsbehandling imàrse och jag làg mest och väntade pà att det skulle vara över, även om det ju var jätte behagligt och skönt. jag väntar pà att vàra gäster ska koma pà tisdag. jag väntar pà att fröna jag sàtt i blà krukan ska växa. jag väntar och väntar och väntar och mitt liv är pà paus och jag har slarvat bort fjärrkontrollen (dà jag var liten sa vi bliko, vad sa ni?) och kan inte trycka pà play. jag vill sà gärna trycka pà play.
och sà har jag àlderskris. inte att jag är 27 nu, utan att om 2.5 àr är jag 30 och jag fàr prestationsàngest över att jag màste hinna bli nàt tills dess. typ chef. eller iallafall ansvarig över nàt. eller journalist som skriver spännande texter om spännade personer. eller läkare kanske? eller ägare. av nàt. jag har inte ens ägd en bil. eller hus. eller ett sparkonto. tiden rinner bara iväg och jag stàr pà paus och kollar dà alla vänner studerar till stora saker eller föder barn eller bygger hus eller reser jorden runt eller fàr jobb som avdelningschef pà nàt företag.
och jag bara väntar. kan nàn sparka mig i röven? tack. eller hitta bliko.
Sådär känner alla!
SvaraRaderaVisst ska man fråga vart man är på väg och försöka ändra på saker som man inte trivs med, men samtidigt måste man också acceptera att livet inte alltid är så happy happy.
Det är lätt att få panik och bara se en massa framgångsrika människor överallt. Ibland får man, precis som du skriver, en känsla av att man själv trampar på stället medan alla andra är på väg framåt, men då måste man också kommma ihåg att det ju inte är samma människa som dubbeljobbar, trippelpluggar, pratar sju språk, dansar balett, föder barn, skriver bestsellers och biståndsarbetar i Indien. Åtminstone inte samtidigt, för i verkligheten måste alla prioritera. Jag tror att vi har en farlig tendens att plocka saker lite varstans ifrån, slå ihop dem till ett überideal och sedan jämföra oss med det. Dessutom blir man ofta blind för allt bra man faktiskt har.
Se på dig själv; du bor med en fantastisk pojkvän i ett stort hus på den provençalska landsbygden. Du har tid att baka och pyssla och mysa med era djur. Du är rolig och kreativ. Du har en dubbel yrkesexamen och arbetserfarenhet inom flera olika branscher.
Ingen annan än du själv kan hitta din bliko. Fortsätt leta och försök minnas var du hade den sist! ♥