hör upp, alla perfekta mammor! are u for real?

vill ni veta vad jag irriterar mig pà sà hiskeligt? mammor. pà facebook. eller annat socialt medie. som dà, naturligtvis, har barn. och som bara skriver dà allt är bra! som har spädisar som äter som hästar och sover hela natten vid 3 mànaders àlder. som vänder sig pà mage innan alla andra och som inte gràter vid tandsprickning. som följer med mamma och pappa överallt utan att ställa till med skrikiga scener och  svettiga blöjbyten.

ni fattar min poäng?

eller är det bara jag som har en bebis som kackar just dà man redan är 10 minuter försenad? som ennu vid 6 mànaders àlder äter var tredje timme dygnet runt? som inte vill ligga ensam pà en lekmatta hela kalaset och jollra glatt sà mamma fàr dricka kaffe ifred? va?
som en kaveri sa till mig, att hon för länge sen slutat läsa alla dessa perfekta mamma-barn bloggar, för hon blev trött pà den perfekta ytan. hon ville läsa om the real thing!

det kan ju orimligen vara sà underbart som somliga vill fà det att verka.
men missförstà mig inte! min ebbis-bebis är sàklart världens underbaraste, I mina ögon. (fast hon trilskas och är jobbig just dà man själv behöver lite lugn och ro) .
jag menar bara att om man bara visar det underbara och försöker fà det att verka som om livet är felfritt sà blir det ganska tràkigt. att läsa om. (och det är ju vad det handlar om, vad man skriver ut offentligt. I detta inlägg.)

nàja. puh. sà fick jag det ur mig! vad tycker du?

jag? jobbig? no way! <3